LillaSvalans

                     

Precis i dag för exakt ett hundra år sedan föddes det en liten pojke. Han döptes till Ernst.
 När han blev stor så träffade han en vacker kvinna vid namn Astrid.
Tillsammans uppfostrade de tre barn. En flicka och två pojkar.
En av pojkarna råkar av en händelse vara min pappa. Mannen jag skriver om är med andra ord min farfar.
Om han hade fått leva så hade han levt i ett sekel nu. Tyvärr så gick han bort 1986 då var han 76år gammal.
Då farfar gick bort så var jag bara fyra år gammal. Jag har inte så många minnen av honom. Om jag ska vara helt ärlig så vet jag inte om jag minns honom alls. Det kan vara så att det som jag tror är minnen i verkligheten är saker som andra människor har berättat för mig. Något som jag vet är sant är att jag och min kusin satt i farfars knä när han fyllde 75. Det vet jag eftersom jag har sett bilder på det.

Att det var i dag han fyllde år hade jag inte vetat om jag inte hade möt mamma i Ullared. Hon frågade mig om jag ville  följa med och gratulera en hundra åring. Då jag troligtvis såg ut som en fågel holk så pekade hon mot kykogården och sa " Han bor där". Då förstod jag vem hon menade.

Röda rosor och vita andra blommor pryder nu farmor och farfars grav. 

                         
 Vila i frid.